Kärlek och förakt
jag är som sagt en gamer, ända in i själen. jag har alltid älskat spel och kommer antagligen alltid att göra det. men ibland känns det som man allt för många gånger måste spela som den genomgode hjälten som alltid gör det rätta. en hjälte som oavsett om han är stark nog för att avgöra hela världens öde av någon anledning alltid måste springa små ärenden åt alla som ber honom? därför uppskattar jag spel som "dungeon keeper", "overlord", "jaws", "destroy all humans" osv. som låter mig leva ut mitt lite mer destruktiva alterego. men för att komma till poängen: det finns ett spel, där oavsett om jag har valet att spela som ond så väljer jag att spela som god. det är inte det att det hjälper jätte mycket i spelet, spelar man som ond så har man oftast mer pengar, mer experience (för att man kan döda allt som rör sig utan att tänka) osv. jag talar såklart om Fable 2. och vad har man då för fördelar när man spelar som god undrar du? jo, den största fördelen måste jag säga är "kärlek". även om det är kul att vara ond och ha makt, kunna gå in i en stad och bringa rädsla till allas hjärtan. så kan jag säga att det absolut inte klår känslan av att promenera in i en stad och mötas av jubel, komplimanger, beundran och ja, "kärlek". små ungar springer fram och ber om autograf, alla flickor är störtförälskade i dig och du får ett allmänt trevligt bemötande vart du än går. folk flockas runt dig och är uppmärksamma på din minsta vink. så även om du har det lite sämre ställt ekonomiskt och har lite sämre magier så finns det inget som kan jämföra sig med den där varma känslan man får, när man är älskad i fable 2! <3
en bild på en liten folkmassa som står i en ring runt sin älskade hjälte och hyllar honom.
en bild på en liten folkmassa som står i en ring runt sin älskade hjälte och hyllar honom.
Kommentarer
Postat av: Terese
Hejhej, fin blogg du har.
Postat av: Anonym
Albion, my kingdom...
Postat av: Anonym
Det här ser kul ut!
Trackback