DanielGame

Jag har lagt upp mig på www.bloglovin.com, vill ni så kan ni nu prenumerara på RSS feed ifrån min blogg.
länken finns till vänster i menyn.
Följ min blogg med bloglovin

Och en till sak!
inte för att vara taskig men jag skulle uppskatta om kommentarerna som ni skriver har någon form av relevans med inlägget. vill självklart ha svar på kommentarer jag skrivit till er, men vill ni svara så kan ni först skriva om inlägget och sedan erat svar. antalet kommentarer på det här inlägget som har totalt ignorerat denna text visar ju hur många som faktiskt tar sig tid att läsa bloggen dom kommenterar :/


ingen riktig relevans men jag ville gärna ha med en bild också XD
så här är den! denna gjorde jag för ett tag sedan

Jag gillar fable 2. jag tycker att det är ett bra spel och har lärt mig att bortse ifrån de många buggar som spelet faktiskt innehåller. jag satte mig och spelade fable 2 förut, ett tvåtimmarspass som avbröts på ett sätt som fyllde mig med en sådan agression att jag inte visste var jag skulle ta vägen. autosave is for fools tänkte jag för mig själv när jag gick in i inställningarna och stängde av det, men hur skulle jag kunna veta vad som väntade? alla som har spelat på en pc är har antagligen vant sig vid tanken om att en dator är oförutsägbar och när som helst kan bestämma sig för att hänga sig. detta är jag väl medveten om, men hade ju inte väntat mig det av en xbox. efter två timmar, några quests, massa häftiga items och två bröllop så hängde sig min xbox. dom två timmar jag just spenderat framför min nöjesanläggning va förgäves! jag tror att en säkring gick då jag iskallt tog ut skivan ur xboxen för att sedan slå sönder den i rent ursinne. men jag förlorade inte bara en äckligt dyr verbatim dual layer skiva, utan jag förlorade också en väldigt god vän. en god vän som jag kallblodigt avrättade med en stol.

R.I.P
Fable 2

jag kollade på melodi "festivalen". varför kollade jag? jag vet inte. men jag tycker det är en intressant utveckling som sker, hur man så tydligt kan se hur denna "festival" så tydligt bara är till för att tjäna pengar. först va det en omröstning, sen kom andra chansen, sen blev det två omröstningar under själva "festivalen", och nu så är det tre stycken omröstningar. en lite smått intressant utveckling, varför ha tre omröstningar? ett enkelt svar: $ CASH $. behöver verkligen svenska folket tre chanser under varje deltävling för att bestämma sig för vilken låt dom tycker ska gå vidare? jag tror inte det. och vart går då alla dessa pengar som dom drar in? det kan man fråga sig. pressansvarig på svt hade detta att säga:

SVT får inte enligt lag gå med vinst, något som pressansvarig för Melodifestivalen vidhåller inte heller hände i lördags.
- Telia får en del av pengarna för varje uppkopplat samtal, SVT får en del. Mer än så avslöjar vi inte om avtalet, säger Helena Brodén.
Vart går pengarna som SVT får?
- Till hela telefonsystemet.
Hur mycket tjänar SVT på varje samtal?
- Det går vi inte ut med men vi går inte med vinst.
Hur undviker ni det?
- Det får vi inte göra helt enkelt.

Daniel säger
-BULLSHIT

förövrigt har jag ju ett och annat att säga om själva låtarna, jag tycker att om någon annan har skrivit låten man framför, är det verkligen en produkt man själv känner att man kan stå för? jag tror inte det heller. som exempel vill jag ta låten "en evighet" med Carola. om man kan översätta låten till engelska, och dessutom ändra ordet evighet till ordet invincible, vilket innebär att man helt och hållet har bytt ut hela meningen med låten. vad säger det om hur mycket den egentligen betyder? jag tycker att om en artist ska kunna ställa sig bakom en låt så ska dom har skrivit den själva, och den ska betyda något. lyssna lite på exempelvis "Staind" där låtarna dom spelar faktiskt handlar om någonting som låtskrivaren själv varit med om och som har en mening och ett djup. hela grejen är för mig helt absurd och det är verkligen något som jag tänker ta avstånd ifrån. fuck melodifestivalen.

Ifrån smått komiska och halvseriösa inlägg, till inlägg som snarare ger tecken på någon form av sinnessjukdom är det som hittills har präglat min blogg. därför känner jag att det är på sin plats med ett helseriöst inlägg också, jag har nämligen suttit och spekulerat om vänskap det senaste. och en fråga jag har ställt mig själv är: kan man vara kompis med någon bara för att man har känt dom länge? låt mig utveckla. vi säger en barndomsvän, man har känt varandra hela livet och antagligen umgåtts ganska mycket. men när man kommer till en viss ålder då alla börjar bli egna individer och utveckla det som dom själv tycker om, så växer ni i två helt olika riktningar. plötsligt inser du att du umgås med en människa som du om du hade träffat idag verkligen inte hade varit intresserad av att lära känna, någon som du faktiskt inte alls trivs med. hur definerar man en vän? är det någon som man helt enkelt trivs att umgås med eller kan en vän vara någon som bara är där när man verkligen behöver dom? framför allt känner iaf jag att en vän ska vara någon som man kan lita på. en vän behöver ju verkligen inte vara en vän pga. gemensamma intressen. även om det är ett plus för att man ska kunna connecta, men om man har en vän och den enda anledningen man faktiskt kan komma fram med till att man umgås är "vi har känt varandra så länge" så är det kanske dags att tänka om? Tanken med detta inlägg va inte att ge några svar, utan snarare dela med mig utav frågan och kanske ge läsaren en tankeställare.


blir det mer gay än en bild på frodo och sam? hur som helst så passar det in på vänskapstemat.


Bara som ett litet avslut så vill jag tacka Tammey för den vackra lilla texten till Kenza:
____________________________________________________________________
Postat av: Tammey
kenza ser ut som en fjortis med alldeles för stora läppar och en kropp vars celler har anorexi x5. Lycka till, när du är 25 kommer du flyga iväg med vinden då din vikt kommer att vara cirka 5 gram(som ett a4 papper)